I dag är de Fredag, och jag jobbar.........
Men slutar om 1.5 timme:) Så de känns skönt.
I morgon är jag ledig!!!!!!!!
Första lördagen, på jag vet inte hur länge som jag är ledig.
Då är min fråga, vad händer i kväll?!
Nu när man slutar ska man in i lägenheten o sätta på benen till sängen.
Sen blir de väl lite vin drickande, o kanske utgång.
Har dock inte snackat med så många än, så jag vet inte vad som händer...
:(
Men de löser väl sig;)

I dag har vi bott i lägenheten en vecka, och jag trivs nått enormt där.
Jag vågar t.o.m sova själv där. ( När Kenneth går till jobb...)
Jag är sån mes i vanliga fall, om de bara är jag hemma. Jag vågar aldrig
sova själv nästan.
Samma sak hemma hos mina föräldrar, om dom inte är hemma så har jag jätte
svårt att sova.
Hade samma problem på Annestad, och den lägenheten va ändå väldigt stor och
luftig. Allting va vitt,  nybyggt och fint. Men de funka ändå inte.
Jag trodde faktiskt att jag skulle ha enorma problem med att sova i denna lägenheten.
Iomed att den är gammal, sen 1930 talet..
Men ingenting känner jag.. Ja, jag är vidskeplig..Som fan..

Kanske skriva om nått annat?
Jag längtar tills nästa månad! När vi får i hop lite pengar så att vi kan
köpa in lite nya grejer till lägenheten. Vi behöver massa småsaker, och ett skåp.
Skåpet är dödsviktigt för mig, Kenneth bryr sig dock inte.. Men jag kommer inte ge mig.
Jag SKA ha ett skåp till i köket!!

Annars rullar väl allting på som vanligt, är dock inne i en liten deppeperiod nu..
Har ingen aning om varför..
Jag vet faktiskt inte varför, jag inte tycker nått är roligt. Eller varför jag blir ledsen
för allt.
Häromkvällen satt vi och kollade film, allting va jätte bra.
När vi sen ska gå o lägga oss, så börjar jag störtböla.....
Av nån anledning, som jag inte har nån aning om.
Stackars Kenneth, han trodde att han hade gjort något fel.
Men så är inte fallet. Jag kunde knappt sluta gråta, och jag fick ingen luft.
Tårarna slutade inte rinna förrens jag somnade.
Kenneth låg och höll om mig hela natten, den stackaren..
När jag sen vaknade upp nästa morgon och skulle gå till jobb, så var jag störtförbannad.
Hur kan man vakna upp och bara va förbannad? Jag tror inte att jag drömde nått speciellt..
Återigen va de stackars Kenneth som fick ta mitt raseri utbrott, eftersom han va
hemma på sin lunch och va den första jag såg när jag vaknade upp...

Jag vet inte varför jag är inne i en sån period.. Jag vet inte om andra kan va likadana?
Eller om de bara är jag som är knäpp..
Jaja, får väl återgå till jobbet!
Ciao