Fett mycket läsare nu när Kenneth är bortrest..
Blev mitt liv plötsligt mycket mer intressant då?
Okej att vi tofflar oss en hel del, men inte mer än
andra gör. Vi går i allafall fortfarande ut i bland,
och umgås med folk. Inte nödvändigtvis för att kröka,
men kanske äta middag och sånt.

Ingen av er lägger dessutom kommentarer i bloggen?
Men läsa vill ni:)
Hade varit ball om ni la någon kommentar då och då.

I veckan har man umgåtts med Edith, och mamma o pappa.
Måndag låg man hemma själv, kollade igenom filmer.

Tisdag till Onsdag var man hemma hos mamma o pappa och
hade myskväll. Kollade på nya Wallander, och Män som hatar
kvinnor. Såg den på bio, och den är mycket bra!

Onsdagen kom Edith över, och vi lagade god middag och kollade
på bra filmer:) Lite vin på det också, och en massa prat:)

Torsdag i går då, vaknade jag upp och var rent genomförskyld.
Mysigt...... Eller inte..
Jag har så ont i halsen så de finns inte. Jag tycker verkligen jätte
synd om mig själv. Det värsta är att Kenneth är inte hemma så jag
har ingen att beklaga mig hos. Ingen som tar hand om mig, går och
hämtar saker till mig även om dom ligger en meter bort.
Jag är sjuk! Jag vill bete mig som en sjukling! Men den lyxen har man
inte, nä... När man är själv så måste man göra allting själv! Laga middag,
diska, tvätta..Ja allt. Hade pojken varit här så hade han fått göra det.
Ohhhh, jobbigt värre...

Fredag i dag då, och jag ska ligga hemma! Alldeles själv:(
Jag ska tycka jätte synd om mig själv, och försöka kurera mig.
Måste gå och köpa te..

Nä, tillbaka till JOBB! Som jag borde vara hemma ifrån!
Även om det inte är ansträngande så är det en utsatt miljö.
Jag träffar kanske 25-50 pers om dagen, nåna av dom "tar"
man i...De borde jag inte göra när jag är sååååååååååhär sjuk.
Men men, mamma skulle till de andra huset så jag är TVUNGEN
att jobba.. Tyck lite synd om mig i alla fall?